Till minne av dåden i Norge – 2011-07-22

För ett par veckor sedan var jag i Finland tillsammans med min familj. Då kom vi att prata om släktingar och om farfar berättade jag för barnen vad som
hände honom under finska inbördeskriget 1918. I byn där farfar bodde hade några fått för sig att han var ”röd” och därmed skulle han hängas. Man byggde
en galge, farfar var på plats och han skulle avrättas. Han räddades i sista stund av husbonden som kom förbi och tyckte att ”en sådan god dräng kan man inte hänga.” Farfar fick behålla livet med nöd och näppe. Man ville hänga honom för misstanken att han bar på ”fel” åsikter, för att han inte hyste samma
åsikter som de själva. Vad mina barn sade? Vad dumt!
Det är väl det minsta man kan säga. Att få hysa åsikter och uttrycka de fritt är en viktig del av vårt öppna demokratiska samhälle-även åsikter som är
på något sätt misshagliga eller anses ”fel” måste få uttryckas men man kan aldrig, aldrig få trampa över gränsen.
För ett år sedan slog massmördaren i Norge till. Han ansåg sig ha rätt, till och med någonsorts skyldighet att skada och döda människor som var av en annan åsikt än han själv. I Syrien pågår våldsamheter och övergrepp både mot barn och vuxna som är obeskrivligt grymma- allt i tron att det finns en rättighet att bruka våld mot den vars åsikt skiljer sig mot min egen, att det är av ondo med öppenhet och demokrati.

Vi som vet bättre än så, vi som vill värna det fria ordet och den fria rätten att uttrycka sig måste vara ännu flitigare i att stå upp för och föra vidare
vår tro på ett samhälle som bygger på en öppen demokrati. På det sättet kan vi också hedra offren för attackerna i Norge- vi ändrar oss inte, blir inte
rädda, gömmer oss inte, blir inte tysta. Vi tänker fortsätta tala om allt det som hjärtat är fullt av.

Kukkamariia Valtola Sjöberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*