Fel uppgifter i SN idag

Karl Olsson på Gnestaredaktionen har blandat ihop vad jag skrivit på den här bloggen och min egen privata. Det är lite tråkigt för jag tycker att skillnaden är ganska väsentlig.

Som ni kan läsa i papperstidningen idag (kanske även på nätet lite senare?) ska miljöpartiet ha ett medlemsmöte på söndag och jag är övertygad om att den diskussion vi internt för om vår politik är både nyttig och bra. Att det finns en intern debatt är sunt och viktigt för demokratin så länge den är rak och respektfull.

Läs mer

Vårdnadsbidraget – vad tycker du?

I papperstidningen idag läser jag om vårdnadsbidraget i Gnesta som nu ser ut att försvinna. Det känns kanske inte som någon kioskvältare eftersom både S och V är helt emot det.

Miljöpartiet tycker att människor ska ges möjlighet till att vara hemma mer med sina barn, att få tid till att leva är ju på något sätt en av grundbultarna i vår politik. Däremot är vi väl kanske inte några stora fans av vårdnadsbidraget som det ser ut, ett bidrag som cementerar könsrollerna, det är kvinnor som är hemma med barnen, kvinnor som förlorar i inkomst på både kort och lång sikt.

Det hade varit intressant om SN hade valt att ta upp den aspekten, hur många män respektive kvinnor som valt att vara hemma med vårdnadsbidrag i Gnesta under de år som det funnits.

Istället för vårdnadsbidrag förespråkar Miljöpartiet något som vi kallar för ”barntid”. Det är ett statligt, pensionsgrundande bidrag man skulle kunna få om man går ner i tid till 75% av sin ordinarie arbetstid.

Jag vet att det här är en ganska het potatis men jag är ändå nyfiken på vad du som är gnestabo tycker. Det blir så tråkigt om bara jag sitter här och tycker, så passa på att tycka till i kommentarerna!

Läs mer

En skola för alla men lite mer för vissa?

I Stockholm finns det sedan många många år en skola som heter Carlssons skola. Om jag inte minns helt fel var det här från början en privatskola, alltså en skola som helt bekostades av privata medel såsom elevavgifter och annat. Sedan kom friskolereformen och de allra flesta privatskolor försvann och blev friskolor istället, eftersom det nu blev möjligt att driva skola även om man hade en annan huvudman än kommunen, och så fick man skolpeng istället.

Men på Carlssons skola vill man ha det bästa av två världar. Där förväntar man sig att elevernas föräldrar betalar in ett ”frivilligt” bidrag på 3500 kr per elev och termin. Betalar man inte får man en påminnelse.

Detta har skolinspektionen nu kritiserat, men skolan anser att det är tydligt att bidraget är helt frivilligt. Trots att den förälder som anmält skolan menar att ”barn till föräldrar som inte betalar särbehandlas genom sämre betyg och mindre stöd i skolan”.

Detta är illa nog. Än värre är att det helt uppebarligen i det här landet ska vara möjligt att köpa sig bättre undervisning i skolans regi. Så här står det nämligen i påminnelsebrevet som skickas ut till föräldrarna:

”Det är lätt att en inbetalningsavi försvinner. För att vi ska kunna driva skolan med sikte på att hålla de höga mål som vi har satt upp för vår verksamhet (…) krävs stort engagemang av alla och även resurser utöver skolpeng. Skollagen ger inte föreningen rätt att av er medlemmar kräva avgifter men för att kunna genomföra våra ambitioner hoppas vi att alla medlemmar ställer upp på styrelsens rekommendation att frivilligt bidra med 3500 kr per elev och termin.”

Jag tycker friskolor är bra. Det är bra med pedagogisk mångfald och valfrihet. Men så länge samhället är med och bekostar undervisningen måste det finnas lika möjligheter för alla. Alla ska ha råd att gå i en skola som erhåller skolpengen. Alla ska ha rätt till en bra undervisning, det ska inte behövas extra pengar i form av elevavgifter under annat namn.

Läs mer

Så dödar jordbruksverket mångfalden

Trots att det här är en väldigt tråkig historia kan jag inte låta bli att le åt Gittos fyndiga rubrik – Jordbruksverkets enfald hotar biologisk mångfald!

Ett förslag än så länge visserligen, men det är väl när något är på förslag man gör bäst i att protestera, inte efteråt.

Det här är vad förslaget går ut på: Alla grönsaker på marknaden ska standardiseras. Det kommer att kosta pengar för den som vill sälja ett frö till en grönsak, mycket pengar – 3000 kr per sort i engångsavgift och 2000 kr i årsavgift. Därutöver ska man kvotera hur mycket av varje sort som får säljas till konsumenterna. De stora patenterade GMO-sorterna beläggs däremot inte med dessa avgifter, då kostar det endast 200 kr per frösort.

Jordbruksverkets och jordbruksminister Eskil Erlandssons ”Matlandet Sverige”
är bara strunt. I framtiden ska vi alla äta samma sorts morötter, förmodligen är de raka och fina och har alla exakt samma färg. Gamla kulturväxter göre sig icke besvär i Erlandssons Matland.

Det handlar förstås om ett EU-direktiv som ska implementeras. NämligenEU-direktiv 2009/145/EG av 26 november 2009.

Var det detta vi skulle ha EU till? Varför ska gamla kulturväxter mer eller mindre utrotas till förmån för de stora industriernas ibland genmanipulerade sorter?

Och vad äter du helst? En standardiserad morot eller vill du hellre välja mellan en uppsjö av många sorter, av vilka en del odlades av dina förfäder för hundratals år sedan?

Läs mer

Förtroendebranschen

Jag nickar instämmande när jag läser detta av SNs ledarskribent Olof Jonmyren. Det är ju så enkelt. Politiken är en bransch där man inte bara ska vinna väljarnas förtroende utan också förvalta det under hela mandatperioden.

Politikerna är de som är utsedda av väljarna till att representera dem och fatta kloka beslut. En politikers uppdrag är inte att se till att bli bjuden på så många resor som möjligt eller att kvittera ut så höga arvoden som möjligt.

Politiken ska vara så transparent som det bara går. I Gnesta har vi öppna möten i fullmäktige, nämnderna och till och med i kommunstyrelsen. Det är bra. Protokollen från varje möte finns att hämta på kommunens webbsida efter några dagar. Vi borde bli ännu bättre när det gäller detta, de kommunalpolitiska mötena borde självklart streamas direkt via webben och finnas tillgängliga för nedladdning efteråt.

Men nyckelordet är ändå förtroende. Ett förtroende gentemot väljarna att föra ut den politik vi lovat dem inför valet. Förutom att vi självklart ska vara ärliga och spela med öppna kort.

Läs mer

Jämställdheten i politiken

Jo, det är faktiskt dåligt med den i gnestapolitiken. Just nu är det visserligen ganska öppet vem som blir Miljöpartiets man eller kvinna i kommunstyrelsen, men från början var det tänkt att bli Mikael Clemens och med sig hade han socialdemokraternas Johan Rocklind och vänsterpartiets Mikke Schirén. Idel män i toppen alltså. Liksom på ordförandeposterna i nämnderna. Göran Benedicks har således helt rätt, vi är inte ett dugg bättre än alliansen när det gäller jämställdheten.

Men återväxten är god, vi har ett gäng fantastiskt duktiga unga nya kvinnliga förmågor i Miljöpartiet i Gnesta, så jag är säker på att vi kommer se förändring inom några få år. Vi tar det definitivt på allvar, jag kan nästan lova att ingen miljöpartist skulle uttrycka sig som Henric Sörblad gjorde för några månader sedan ”Jag är trött på den politiska korrektheten” för att försvara den ojämställda fördelningen.

Läs mer

Hej!

Nu är det jag, Kajsa Bergman Fällén, som tar över valbloggen som blivit partibloggen. Bra initiativ från SN, tycker i alla fall jag som ”social medie-nörd”.

I veckan som gick deltog jag i Internetdagarna, en konferens som årligen ordnas av .SE-stiftelsen. Ett seminarium som naturligtvis intresserade mig var det som handlade om sociala medier i valrörelsen. Missa inte filmen från det seminariet om du är intresserad av ämnet.

Själv funderar jag på om vi i Miljöpartiet i Gnesta kunde gjort mer eller om tiden helt enkelt inte är mogen än, för det kan jag konstatera att det inte kändes som om de sociala medierna fick någon särskilt enorm genomslagskraft för vår del i alla fall, undantaget kanske den här bloggen som då tillhandahålls av något som inte alls är ett nytt socialt media utan en tidning.

Å andra sidan är min uppfattning att politiken ändå på något sätt flyttade ut i sociala medier. Jag har aldrig känt till så mycket om mina vänners politiska preferenser som under den här valrörelsen, de skrev nämligen gladeligen om det i sina statusuppdateringar på Facebook, smyckade sina profilbilder med olika politiska budskap eller gillade olika sidor med politiska budskap.

När valrörelsen var i sin mest intensiva fas, hände något som många analytiker idag säger att det var det som fick Alliansen att förlora sin egna majoritet, blogginlägget Sveketslog ner som en bomb och spreds som en löpeld bland bloggar, på Facebook och snart även till tidningar, teve och radio. Plötsligt hände något. Socialdemokraterna var snabba att hoppa på tåget men Alliansen missade.

Med tanke på att en enda röst faktiskt kan avgöra vilket parti som styr i en kommun så säger jag – ja, sociala medier påverkade valresultatet. Kanske inte på det sättet att vår sida på Facebook fick massor av kommentarer och att det uppstod spännande diskussioner, utan på ett helt annat sätt. Det går att som en vanlig, liten människa väcka opinion i en blogg. Att göra sin röst hör, tack vare sociala medier och Internet.

Läs mer