Liljedalshemmet – gör ordentlig undersökning och utkräv ansvar!

Under vintern/våren berättades det i media om missförhållanden på Liljedalshemmets korttidsboende. Det handlade om att frånvaron av trygghetslarm lett till allvarliga konsekvenser för de svårast sjuka, de som vårdas i livets slutskede. Fyra oberoende  berättelser från anhöriga vittnade om problemen. Hur bemötte kommunens ansvariga dessa berättelser?

Inte med en enda stavelse har man sagt att man beklagat det som hänt. Vad man beklagat är i stället den oro som mediauppmärksamheten lett till! Man vill göra det till en fråga om att det varit för dålig information om ”hur bra verksamheten är”. Man har  på olika sätt försökt förminska och osynliggöra det inträffade vilket innebär en kränkning mot de anhöriga.

Trygghetslarmet har enligt uppgift successivt upphört att fungera under de senaste 2-3 åren och helt lagt av hösten 2013. Rimligtvis finns det ett antal svårt sjuka personer som blivit lidande av detta. Har kommunen gjort något försök att ta reda på hur många dessa är och vem/vilka som varit ansvariga för att säkerställa vården för dessa? Nej, i stället har man gjort en snabbundersökning på en vecka som inte alls ringar in det problem som behöver undersökas.

Socialchefen Marja Kammouna sade  enligt Sörmlands Nyheter att tanken med veckoundersökningen var att reda ut om den kritik verksamheten har fått är befogad och därefter ta fram en handlingsplan. När man sedan redovisade resultatet av undersökningen så visades det sig att av 10 personer på Liljedalshemmets korttidsboende så svarade sex , en ville inte svara och tre var för sjuka för att svara. De flesta som svarade var nöjda med vården och omsorgen. Men hallå!  Kritiken  gällde ju tryggheten och vården för de allra sjukaste. Här borde man ha kontaktat de anhöriga och specifikt ställt frågan om hur frånvaron av trygghetslarm upplevts. Och man borde ha grävt djupare, intervjuat fler anhöriga till nu avlidna patienter under den tid trygghetslarmet varit dåligt fungerande eller helt ur funktion . Man borde ha tagit reda på om ledningen kände till hur de sjuka upplevt frånvaron av larm, om chefer rapporterat till politiker om bristerna, allt detta för att bli klar över var ansvaret legat. Om det framkommit kritik beträffande brister borde man ha frågat de anhöriga hur den kritiken framförts till ledningen för Liljedalshemmet.  Man borde ha följt upp hur bristerna dokumenterats och vilka åtgärder som vidtagits. Dessutom borde man ha tagit reda på om avvikelserapporter gjorts och om sådana inte har gjorts, vad skälet varit för detta samt vem som varit ansvarig för det.

En sådan undersökning bör nu snarast komma till stånd och göras av oberoende personer som inte är anställda eller politiker i Gnesta kommun.

När man rapporterade om snabbundersökningen så redogjorde man för synpunkter från de intervjuade som att de boende ville komma ut mer och ha en trevligare innemiljö. Visst, det kan vara viktigt, men det är inte sådana frågor som de allra sjukaste bryr sig om. De vill känna att de kan larma och att någon hör och uppmärksammar larmet. Allt annat innebär en oacceptabel otrygghet.

Förutom att rapportera om snabbutredningen så passade kommunen på att samtidigt rapportera om den utredning som socialstyrelsen regelbundet gör. Och här hade man så fina siffror. I undersökningen 2013 så var 100 % av dem som bor på  Liljedalshemmet nöjda med tryggheten.  Men svarsfrekvensen var mellan 20 och 40 %!  Gnesta  var bland de kommuner i Sverige som hade allra lägst svarsfrekvens. Vad tyckte de övriga 60-80 % som bodde på Liljedalshemmet? Det vet vi inte. En del av dem kanske var för sjuka för att svara. Enligt Socialstyrelsen är det färre av de svårast sjuka som svarar på enkäter.  Socialstyrelsen säger  också att resultat med så låg svarsfrekvens ska användas med försiktighet. Men kommunens företrädare vill ge sken av att de boende på Liljedalshemmet känner sig trygga och de använder den dåligt underbyggda utredningen som argument. Detta inger inte förtroende!

Att trygghetslarm nu installerats är bra.  Att en moderat politiker i pressen uttalat att de funnits brister är också bra. Vi väntar på att även majoritetens partier säger samma sak som en bekräftelse till de anhöriga. Förutom Vänsterpartiet så har nu också PRO uppmärksammat frågan eftersom många anhöriga är oroliga. Anhöriga kommer inte att lugnas av att kommunen hänvisar till socialstyrelsens undersökning eller sin egna veckoundersökning  enligt ovan. Anhöriga håller säkerligen inte med Johan Rocklind om att det hela handlar om ett informationsproblem. De lugnas bara av att man bekräftar att allvarliga brister funnits och att de personer som borde ha rapporterat bristerna ställs till ansvar. Därefter kan man gå vidare och med självförtroende titta Gnestaborna i ögonen och säga:  Nu har vi gjort vad vi kan! Och vi ber de anhöriga om ursäkt för de brister som varit. Vi ska göra allt för att brister av detta slag inte ska uppstå igen!

På detta sätt visar kommunen respekt för de sjuka och deras anhöriga och man visar att man rakryggat står för att ta ansvar för fel och brister och är beredd att rätta till dem.

Vänsterpartiet ställer sig helhjärtat bakom PRO:s krav på att få svar på följande frågor:

Vem är ansvarig för det som hänt?

Finns det fler gömda eller glömda brister?

Varför ber inte kommunen om ursäkt?

Läs Mer