När en familjeangelägenhet upphöjs till statsakt

Solen skiner, ljumma lätta vindar råder. Släkt och vänner finklädda har samlats. Fin dag för en familjehög när man vill ge det nya barnet dess namn. Så borde det väl också vara för den yngre familjen Bernadotte på Haga slotti Solna.

Men nu är det inte riktigt så, för den yngre familjen Bernadotte är inte vilken familj som helst. Fru B är nämligen dotter till kungen av Sverige, tillika landets statschef. Och fru B är alltså arvinge till statschefjobbet när det en gång blir ledigt.

För så går det till i den folkstyrda demokratin Sverige, att landets högsta ämbete tillsätts inte av folket i fria val utan genom samlag i familjen Bernadotte. Och nu har alltså statschefsarvtagerskan fru B säkrat statschefposten inom familjen i ytterligare ett släktled genom att sätta ett barn till världen – dottern Estelle, som idag får sitt namn officiellt.

Hur då officiellt frågar sig någon? Det har väl ingen kunnat undgå efter alla mediers fäaktigt okritiska och följsamma rappartering sen i princip den lilla konciperades. Idag upphöjs det som normala människor håller som sin privata namngivningshögtid till statsakt – dopet bevakas av drösar nationell och internationell media. Stackars unge!

Det kanske inte gör så mycket, men samtidigt fråntas hon en av de rättigheter som vi andra svenska medborgare garanteras i grundlag – religionsfrihet. Kanske kan man begära att en som ska verka som präst i ett visst samfund också omfattar dess esoteriska trossatser. Men är det verkligen rimligt att en svensk statschef ska avkrävas att tillhöra den ”rena evangeliska tron” och omfatta den augsburgska bekännelsen från slutet av 1500-talet?

Det är dags att vi får en folkvald statschef!

Läs Mer

Tillgänglighet för funktionsnedsatta – något för Sörmland?

Vänsterpartiet stödjer marschen för tillgänglighet.

Vad och varför?
Marschen för tillgänglighet arrangeras för tionde året av organisationen med samma namn, som arbetar för att bristade tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning ska utgöra en diskrimineringsgrund i lagstiftningen. Cirka 150 organisationer, företag m.m. stödjer Marschen för tillgänglighet, bland annat Vänsterpartiet ( http://www.marschen.se/viewpage.php?page=130).

När och var?
I Stockholm går vår partiordförande Jonas Sjöstedt med i marschen tillsammans med Jesper Odelberg. Det är viktigt att vänsterpartister är med och deltar på alla de orter marschen finns. Sprid därför informationen i de distrikt där marschen går. Lördagen den 26 maj går det flera marscher parallellt på följande orter (fler tillkommer): Borlänge, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kumla, Linköping, Malmö, Stockholm, Strömsund, Uppsala, Varberg, Västerås, Växjö och Örnsköldsvik.
För exakt tid och plats samt kontaktpersoner se hemsidan där ny information läggs ut: http://www.marschen.se/viewpage.php?page=615

Vänsterpartiet om tillgänglighet
Alla ska ha lika stor rätt att ta del av samhällets möjligheter. Varor, tjänster, information och samhällelig service måste vara tillgänglig även för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Vänsterpartiet tänker se till att otillgänglighet klassas som diskriminering. Inga brasklappar och inget förhalande.

Att otillgänglighet ska klassas som diskriminering är en av de viktigaste frågorna för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Men frågan är också viktig för alla oss andra. Vi som en dag kanske får en funktionsnedsättning, blir gamla och får svårare att gå och se eller skaffar barn och ska ta oss fram med barnvagn. Och alla de som har en familjemedlem eller vän som har en funktionsnedsättning.

Frågan har utretts fler gånger. I diskrimineringskommitténs slutbetänkande föreslogs att underlåtenhet att vidta åtgärder för tillgänglighet skulle anses som diskriminering. Den moderatledda regeringen tog inte med det i den nya diskrimineringslagen. Efter lång kamp från framförallt handikapprörelsen lade regeringen 2010 fram ytterligare en utredning. Men regeringen försåg den med en rejäl brasklapp: man måste titta närmare på vad det kostar först. Sedan dess har ingenting hänt och därför fortsätter protesterna från handikapprörelsen.

I Norge är otillgänglighet klassat som diskriminering sedan januari 2009. Där har lagstiftningen varit ett viktigt verktyg och effekten har varit att arbetet för tillgänglighet har synliggjorts och tagits på mer allvar av företag och myndighet er. Man rättar till brister redan innan de blir anmälda och byggbranschen har påverkats redan på planeringsstadiet. Exemplet från Norge visar också att det inte finns någon anledning att dramatisera kostnaderna.

Ett tillgängligt samhälle är i högsta grad en välfärdsfråga. Det borde vara en självklarhet att man jobbar hårt med denna fråga runtom i landet, men tyvärr är det ofta inte så. Vänsterpartiet vill införa ekonomisk stimulans på 2 miljarder kronor per år till i första hand kommuner, landsting och myndigheter, men även privata företag. Det kan t.ex. handla om att skolor ska kunna byggas om så att alla elever får möjlighet att enkelt komma in genom dörrarna. Gårdar på förskolor ska göras framkomliga så att alla föräldrar kan hämta och lämna sina barn. Alla ska kunna komma in i och röra sig inom offentliga lokaler, exempelvis platser för kultur, men också restauranger och kaféer.

Att klassa otillgänglighet som diskriminering handlar om vilja. Vi måste se att tillgänglighet är en fråga om mänskliga rättigheter istället för att anlägga ett krasst ekonomiskt perspektiv, som dessutom är kraftigt överdramatiserat. Bort med alla brasklappar. Ge kommunerna förutsättningar att göra de anpassningar som krävs.

Till sist frågan behandlas just nu i arbetsmarknadsutskottet som har hand om diskrimineringslagstiftningen och skall åter upp 31 maj. Det är alltså angeläget att ha starka manifestationer den 26 maj.

Med vänlig hälsning
Eva Olofsson
riksdagsledamot vänsterpartiet
ledamot socialutskottet
telefon: 08-786 46 58 mobil 0703-17 10 27
Besöksadress: Cephalushuset Riddarhustorget 7-9 vån 5
adress Sveriges riksdag 100 12 Stockholm
E-post:Eva.Olofsson@riksdagen.se

Läs Mer

Vänsterns förslag till vårbudget i riksdagen – satsningar på äldreomsorgen

Avsnittet om

Vänsterpartiet gör flera stora satsningar på äldreomsorgen i sin vårbudgetmotion. Bland annat förstärks bemanningen, de äldre får mer egen tid att förfoga över och det införs ett avgiftstak inom hemtjänsten. Investeringarna leder till mer tid och resurser och högre omsorgskvalitet. Personalen får bättre arbetsvillkor, det skapas fler jobb och personalförsörjningen säkerställs. År 2010 fick två tredjedelar av de äldre över 75 år som är i behov av stöd i vardagen, hjälp av någon anhörig eller bekant som de inte bor tillsammans med. Ungefär 70 procent av denna oavlönade anhörigvård utförs av kvinnor. Satsningar på äldreomsorg är därför en avgörande jämställdhetsfråga. Med Vänsterpartiets satsningar blir äldreomsorgen mer trygg, jämställd och jämlik.

Förslag ur vårbudgeten:

• Ökad bemanning inom äldreomsorgen genom en öronmärkt satsning med prioritet för demensvården. De kommuner som redan har en god bemanning, kan använda pengarna till andra delar av äldreomsorgen. Satsningen är på 1 miljard kronor 2013, 2 miljarder kronor 2014 och 3 miljarder kronor 2015 och ger ungefär 7 500 nya heltidsjobb. Samtidigt avvisar vi regeringens bidrag för att utöka lagen om valfrihet (LOV) i äldreomsorgen.

• De som bor på äldreboenden får möjlighet till två guldkantstimmar varje vecka. Det ska vara tid då man får använda personalens hjälp till det man själv önskar. Vi anslår 1 miljard kronor per år till detta och skapar därmed 2 500 nya jobb

• Det ska införas ett tak på 100 kronor per timme för hemtjänsten för att minska de stora skillnaderna mellan kommunerna och för att äldre inte skall behöva avstå hemtjänst av ekonomiska skäl. Idag är maxtaxan för hemtjänstens månadsavgift 1 712 kronor per månad och kommunerna bestämmer själva sina avgiftssystem och sin timtaxa. Anslaget till kommunerna ökar därigenom med 300 miljoner kronor per år.

• Stimulanspengar till de kommuner som vill införa förenklade bedömningar när äldre personer behöver hjälp med olika serviceinsatser, med stort inflytande för de äldre över hur de vill använda tiden. Totalt höjs anslaget med 380 miljoner kronor 2013 och 2014 och 300 miljoner kronor 2015.
Vänsterpartiet gör flera stora satsningar på äldreomsorgen i sin vårbudgetmotion. Bland annat förstärks bemanningen, de äldre får mer egen tid att förfoga över och det införs ett avgiftstak inom hemtjänsten. Investeringarna leder till mer tid och resurser och högre omsorgskvalitet. Personalen får bättre arbetsvillkor, det skapas fler jobb och personalförsörjningen säkerställs. År 2010 fick två tredjedelar av de äldre över 75 år som är i behov av stöd i vardagen, hjälp av någon anhörig eller bekant som de inte bor tillsammans med. Ungefär 70 procent av denna oavlönade anhörigvård utförs av kvinnor. Satsningar på äldreomsorg är därför en avgörande jämställdhetsfråga. Med Vänsterpartiets satsningar blir äldreomsorgen mer trygg, jämställd och jämlik.

• Ett äldreomsorgslyft med pengar till utbildning för anställda som saknar eller behöver komplettera sin utbildning. Kostnaden för detta förslag är 150 miljoner kronor 2013 och sedan 100 miljoner kronor per år.

• I samband med äldreomsorgslyftet sker en satsning på 3 000 utbildningsvikariat år 2013 och 5 000 år 2014 och 2015. Utbildningsvikariaten riktar sig i första hand till arbetslösa som har gått omvårdnadsprogrammet och därmed får möjlighet att färdigutbilda sig och få nödvändig arbetslivserfarenhet. Kostnaden för utbildningsvikariaten beräknas bli 650 miljoner år 2013 och 1,08 miljarder år 2014 respektive 2015.

• Bättre äldreomsorg för dem som har ett annat modersmål än svenska. Vi satsar 50 miljoner kronor per år för att utveckla en äldreomsorg på det egna språket för nationella minoriteter och för dem som invandrat till Sverige.

• Äldre döva och dövblinda kan ha svårt att kommunicera och riskerar att bli ensamma och isolerade. Vi avsätter 10 miljoner kronor till införandet av regionala vägledare samt en nationell samordnare för äldre döva och dövblinda.

• God och näringsriktig mat är viktigt för att må bra och vi genomför ett matlyft i äldreomsorgen. Vi anser att hemtjänsten åter ska laga mat i hemmet när det önskas. I äldreomsorgen behövs dietister och kostkonsulenter. Vi vill satsa 200 miljoner kronor per år för att genomföra detta.

Läs hela Vänsterns budgetförslag

Läs Mer