Eller i lite andra ord: Det är riskabelt att ”minnas” selektivt! För så skulle man kunna beskriva den s k ”arvodesaffären” i Sörmlands-landstinget om man kommit ihåg Vänsterns Peter Linnstrand motion till landstingsfullmäktige i februari 2007 och framför allt den då borgerliga fullmäktigemajoritetens svar på motionen. Möjligen skulle en del av moderatalliansens partier avhållit sig från vissa tarvliga formuleringar på valaffischer och i torgmötestal om minnet inte ”svikit” dem.

PL ville ha en ordning där alla tillsättningar/utnämningar av landstingsråd skulle ske med en ur medborgarperspektiv full öppenhet.

Det avvisades av den borgerliga majoriteten i deras svar på motionen till landstingsfullmäktige i juni 2007:
”Detta är en politisk fråga som inte helt bör regleras formellt. Efter allmänna val är det upp till de förtroendevalda att fastställa sina interna arbetsformer.” (Sic!)

Läs nedan dokumenten i sin helhet.

Motionen:

Landstingsfullmäktige
Landstinget Sörmland
Motion

Angående: Tillsättandet/utnämnandet av landstingsråd

Förslag till beslut:
Att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att utarbeta riktlinjer/regler för tillsättandet av landstingsråd

Det torde vara en sedvänja, i Landstinget Sörmland, att den politiska majoriteten gör upp med oppositionen om politisk tid med mera. Detta kan synas enkelt och riktigt men ur ett medborgarperspektiv är det helt oacceptabelt att det inte sker i en demokratisk församling.

Många har ställt frågan till mig om hur det går till när landstingsråd i majoriteten och i oppositionen utses. Jag anser att det är av största vikt att frågor av denna dignitet avgörs på ett, för medborgare och landstingspersonal med flera, tydligt och överskådligt vis.

Peter Linnstrand
Vänsterpartiet

Svaret på motionen:

§ 47. Tillsättandet av landstingsråd.
§ 82 Tillsättandet/utnämnandet av landstingsråd. Motionssvar. LF
Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige
1. Motionen är besvarad.

Ärendebeskrivning
Peter Linnstrand (v) har i en motion, inlämnad till fullmäktige den 27 februari 2007, föreslagit landstingsstyrelsen skall ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer/regler för tillsättandet av landstingsråd.

Kommentar
Motionären menar att det är oacceptabelt ur ett medborgarperspektiv att den politiska majoriteten gör upp med oppositionen om politisk tid m.m.

Tillsättandet av landstingsråd har hanterats på olika sätt vid olika tillfällen. Grunderna för arvodesvillkoren är fastlagda av landstingsfullmäktige. Beträffande oppositionens rätt till arvoderad tid för oppositionsråd/gruppledare finns det särskilt reglerat i en överenskommelse.

Detta är en politisk fråga som inte helt bör regleras formellt. Efter allmänna val är det upp till de förtroendevalda att fastställa sina interna arbetsformer. Den här frågan bör även i framtiden regleras genom överenskommelser.

Uppdrag
I samband med detta motionssvar gav landstingsstyrelsen valberedningen i uppdrag att till fullmäktiges sammanträde den 5 juni 2007 bereda ett valärende för att fullmäktige skall kunna fastställa vilka som är landstingsråd samt deras tjänstgöringsgrad och arvoden.

Läs mer

Innan någon tidning får nys om det så vill jag erkänna!
Jag har en mobiltelefon av märket Nokia N86. Den kostade 3990 kronor hos Expert i Flen. En sådan telefon finns inte med i listan över ”landstingstelefoner” på Sörmlandslandstingets utmärkt informativa intranät.
Anledningen till mitt val är att det är en av de få telefoner som går att använda med syntetiskt tal. Nu är det sagt!

Läs mer

Internationella riskkapitalbolag köper upp svensk välfärd i allt snabbare takt. Nya siffror visar att tre miljarder i skattepengar försvann i vinster förra året. Vi vill stoppa den här utvecklingen, skriver Vänsterpartiledaren Lars Ohly.
Vänsterpartiets huvudbudskap under den här valrörelsen är att vi vill ha världens bästa välfärd – utan privata vinster.

Publicerad: 10 september 2010, 05.00
Läs hela artikeln på www.v-landstinget.se

Läs mer

Thomas af Bjur skriver i Eskilstunakuriren den 4:de september, ”Vilka vårdcentraler vill Vänsterpartiet konfiskera?” Jag läste en kommentar till hans artikel på webben, ”Thomas af Bjuhr sänker sig till ett språkbruk som väl närmast var aktuellt i det s k ”Kosackvalet” på 20-talet. Vill han verkligen ha en seriös debatt?”
Jo det tror jag, trots hans språkliga förlöpningar. Vänsterpartiet vill inte ”konfiskera” några vårdcentraler, men vi anser däremot att offentligt finansierad verksamhet inom alla områden ska vara offentligt styrda.

Och visst blir vi oroliga – för att inte säga förbannade – när multinationella riskkapitalbolag som köper upp mängder vårdcentraler och fristående skolor via ”svenska” bolag skryter för hugade investerare hur man plockar det svenska samhället på säkra vinster från dessa verksamheter. Det är pengar ur vår gemensamma kassa vi alla vet saknas till att förbättra verksamheten och som vi kanske trodde faktiskt gick till verksamhet istället för moderatalliansens omhuldade riskkapitalister i något skatteparadis. Och för att nu förekomma af Bjur, vi talar alltså inte om enstaka vårdcentraler (eller för den delen – fristående skolor) som drivs av personalkooperativ eller en enskild företagare.

Jag har själv valt den privata vårdcentralen i Flen! Efter att busslinjen Pulsen är indragen av Thomas och den politiska majoritet i landstinget Sörmland han företräder kan jag inte ta mej till vårdcentralen vare sig i Malmköping eller den på Orrögatan i Flen.
Thomas framför också att det är viktigt med valmöjligheten, men vad väljer man på i Vingåker? Jag är också oroad för att om det visar sig att underlaget blir för litet för en aktör – om den är privat – så måste landstinget med omedelbar verkan ta över. Privata aktörer på vårdområdet behöver inte ta några risker!

Thomas af Bjur säger vidare i sin artikel att vårdvalet innebär att
”vårdcentraler dit tusentals Sörmlänningar aktivt valt att söka sig för att kvaliteten är god, tillgängligheten hög och bemötandet bra.” Det är lätt att tolka det som om landstingsdriven verksamhet inte har dessa kvaliteter. Om det är hans mening så borde det väl i första hand vara hans och andra i majoritetens uppdrag att förbättra den? Helt enkelt att ta det ansvar man har som majoritetspolitiker.

När det gäller fusk och andra missförhållanden vid privata vårdcentraler så är det något som det borgerligt styrda landstinget i Stockholm har påtalat. Kontrollen i Västmanlands landsting är dokumenterat svag och där har ingen lex Maria anmälan gjorts.

Även om skygglappar kan ge ett begränsat synfält så kan synskärpan vara 100 procentig!

Peter Linnstrand, landstingsråd (V) i opposition

Läs mer

Idag, onsdag, när jag skulle ta buss 701 från Sparreholm till jobbet i Nyköping blev jag mycket förvånad. Bussen var en så kallad höggolvsbuss. Det betyder att det är tre trappsteg upp och på samma sätt, när man ska kliva av där bak i bussen.
Jag frågade chauffören: ”Kommer du med en så gammal buss?”
Han svarade då: ”Den här är ny!”.
Nästa fråga från mej: ”Får ni köra med sådana bussar?”.
Bussföraren: ”Det får vi göra på landsvägstrafik!”.

Efter att kollat med länstrafiken har jag fått klart för mej att vissa turer kommer att trafikeras av sådana bussar, men de ska vara utrustade med ”rullstolslift”. Jag trodde att man ska använda sej av låggolvsbussar, som gör det enklare för alla trafikanter!

Rollator, barnvagn eller något annat rörelsehinder gör det svårare eller nästan omöjligt att använda kollektivtrafiken. Om man måste använda rullstolsliften eller få hjälp av chauffören, kommer det att påverka möjligheterna att hålla tiderna, vilket är en nackdel för både förare och trafikanter. Till detta kommer indragna hållplatser, indragningar som gjorts just för att korta restiderna! Talar man med varandra inom länstrafiken?

Det är nog inte bara vi i Vänsterpartiet som anser att det ska gå fort och enkelt att åka buss – om man bara har kommit ombord!

Bildunderlag: Länstrafiken

Läs mer

I ett debattinlägg i Katrineholms-Kuriren den 14 juli skrev Jörgen Lundälv, funktionshinderforskare och universitetslektor i socialt arbete, om de utsattas situation på arbetsmarknaden. Han menar personer med funktionsnedsättning och långtidssjuka och skrev: ”Tillträdet och möjligheterna på arbetsmarknaden blir inte bättre och bättre. Tillgängligheten i samhället blir heller inte bättre och bättre med automatik. Det kräver helt enkelt engagemang och arbete för att åstadkomma mer genomgripande förändringar i samhället”.

Viag håller med om det han skriver. I Sverige finns cirka en miljon människor i åldern 16–64 år som har funktionsnedsättning. Endast 50 procent av dessa finns i- dag på arbetsmarknaden. Andelen anställda med funktionshinder har sjunkit från 56 till 50 procent.
Det sägs att det finns politisk vilja och miljoner för arbetsmarknadspolitiska program för att underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden. Ett av de mest prioriterade arbetsområdena på arbetsförmedlingen är just att hjälpa dem att få en anställning, men arbetslösheten är fortfarande så hög som 50 procent.

Varför anställer arbetsgivare inte personer med funktionsnedsättning? Känner de kanske inte till att det finns en lång rad arbetsmarknadspolitiska program som är avsedda just för att underlätta deras tillträde på arbetsmarknaden och för att kompensera det produktionsbortfall som beror på den anställdes funktionsnedsättning, det vill säga program för att ge stöd både för de anställda och arbetsgivare?
Det rör sig inte bara om anställningar med lönebidrag, utan många fler arbetsgivarstöd som till exempel utvecklingsanställning, personligt biträde, arbetshjälpmedel, arbetsplatsanpassningar och SIUS (en handläggare som enbart arbetar med personer med funktionsnedsättning och arbetsgivare).

Eller har arbetsgivare så dåliga kunskaper om dessa personer att det är därför man inte vågar anställa? Kan det helt enkelt vara så att det finns en ovilja att anställa personer med funktionsnedsättning, samma ovilja som vad gäller att anställa människor med invandrarbakgrund, äldre, kvinnor med små barn, långtidssjuka eller långtidsarbetslösa arbetssökande, kraftigt överviktiga eller ungdomar? Kort sagt alla de som är avvikande på ett eller annat sätt.

De nya arbetsmarknadsprognoserna visar att behovet av arbetskraft kommer att öka och att det snart finns behov att rekrytera arbetskraft från utlandet. Det är väl inte konstigt med tanke på att det finns så många stora grupper som i- dag medvetet hålls utanför arbetsmarknaden.
För ett antal år sedan fanns en dispositiv lagstiftning enligt vilken statliga arbetsgivare skulle ha X procent anställda med funktionsnedsättning. Lagen försvann. Arbetsgivarna tyckte inte om den lagen. Kanske är det annorlunda nu. Men får man ingen förändring till stånd på frivillig väg, med kunskap om alla de möjligheter som faktiskt finns till hands, måste kanske riksdagen lagstifta för att åstadkomma de genomgripande förändringar i samhället som krävs för att utsatta grupper ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

Att stifta nya lagar går inte över en natt. Framför allt då det finns ett politiskt motstånd mot sociala förbättringar från högern sida – i- dag liksom tidigare. Det blir kanske annorlunda framöver då de gamla moderaterna inte längre finns och ”de nya moderaterna” har kommit med nya värderingar?

”Steg för steg närmar vi oss valet. Förväntningar och förhoppningar stiger”, skrev Jörgen Lundälv i början av sitt debattinlägg. Visst – och det gäller oss alla. Av den anledningen är det viktigt att blicka bakåt. Man brukar säga att utan historia kan man inte förstå nutiden och se vägen mot framtiden.
Vi kan betrakta perioden 1904-2009 för borgarnas politik, då man har sagt nej bland annat till följande förslag:
Allmän rösträtt, kvinnlig röstträtt, avskaffande av dödsstraff i Sverige, åtta timmars arbetsdag, a-kassa, höjda folkpensioner, två veckors semester, fria skolmåltider, allmänna barnbidrag, fyra veckors semester, 40-timmars arbetsvecka, fri abort, femte semestervecka, fri sjukvård, partnerskap för homosexuella, höjd sjukersättning. (Källa: LO-Tidningen, Kim Söderström)

Har det verkligen varit såhär illa på den borgerliga sidan? Det är kanske många som har glömt det eller så har man kanske inte ens hört talas om det. Många ungdomar säger att man får lära sig väldigt litet just om arbetarklassens historia i skolan.
I vilket fall som helst tycker vi att detta är viktigt att berätta nu och att man blir medveten om sin historia och sina intressen när valdagen närmar sig. Var och en av oss som har rösträtt har också möjlighet att bidra till utformningen av det samhälle som man tycker kan bli den bästa av världar.

Gå och rösta den 19 september!

Peter Linnstrand (V)
Kaisa Komulainen-Nilsson (V)

Läs mer

Jan Björklunds utspel angående burka och niqab leder lätt till tankar om att flirta med främlingsfientliga strömmninar i samhället. Det är i flera sammanhang likartad argumentation från FP. Om man, även om det är svårt, bortser från denna misstanke så kvarstår ändock några frågor för mej.

Om en lärare är synskadad eller blind, är man då en sämre lärare? Om en elev är synskadad eller blind, har eleven då svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen bara för att eleven inte kan se lärarens ansikte?

Det finns kommunalpolitiker och landstingspolitiker som är synskadade, är de per definition sämre politiker?

Jag undrar om det går att höra om en person bär burka eller niqab? Om det är så vill jag veta hur jag ska höra det!

Dessa frågor ställer jag mig eftersom jag själv är landstingsråd för Vänsterpartiet i Sörmland och själv är blind!

Peter Linnstrand

Läs mer

Den 20 september gjorde Vänsterpartiets landstingsgrupp ett studiebesök på Rehabträdgården vid Nynäs. En fantastisk verksamhet, som vi fick en noggrann beskrivning av. Men det som gjorde oss mycket upprörda var att en del patienter, som borde få komma till denna verksamhet, inte fick den möjligheten.

Om man kämpar med ett utmattningssyndrom är det inte säkert att man klarar av att köra bil, eller så kanske man inte har någon. Kanske man helt enkelt inte klarar av att åka med buss i det tillstånd man befinner sig i.

Personalen vid rehabträdgården hade fått höra att ”man kan inte få sjukresa om man kan gå och handla”!
Något så absurt hade ingen av oss hört tidigare! Detta måste vara en tolkning av de nya sjukresereglerna som inte står i samklang med det beslut som vi politiker har fattat.

Vi i vår landstingsgrupp undrar om du som läser detta har någon kommentar?

Läs mer

Förändringar i kollektivtrafiken som leder till sämre tillgänglighet. Det är konsekvensen av de nya tidtabellerna för bussar i Sörmland. Linje 701 stannar inte längre vid hållplatsen Magasinsgatan i Nyköping. Än värre är att linje 801, som är expressbuss mellan Eskilstuna och Nyköping, inte går via Nyköpings central. Jag trodde vi skulle eftersträva att de olika färdmedlen ska så långt möjligt sammankopplas. Hur man tänkt, är för mej en gåta.

På förfrågan till Länstrafiken har jag fått svaret att det gäller att få så kort restid som möjligt, men det gäller inte för alla trafikanter som ska byta mellan tåg och buss! Man hänvisas till att byta buss vid Lasarettet.
Hur mycket tid har man nu sparat mellan Eskilstuna och Nyköping? Tidigare gick resan på 2 timmar och 35 minuter, nu 2 timmar och 32 minuter. 3 minuter snabbare med sämre tillgänglighet ska öka resandeströmmen!

Till detta ska läggas indragningen av busslinjen Pulsen. Ett beslut, som drevs fram av den Folkpartieledda Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel. Rent kontraproduktivt för landstinget då det missgynnar flera vårdcentraler som drivs av landstinget. Dessutom försvåras resandet för de som har orienteringssvårigheter eller för många invandrare som har svårt att läsa tidtabeller och annan information om bussresorna. Vi i Vänsterpartiet kommer fortsätta kämpa för en bättre kollektivtrafik och att Pulsen återinförs!

Du som kan försvara och förklara de ovan nämnda försämringarna ber jag att kommentera detta inlägg så mina bristande kunskaper kan förbättras!

Bild: Länstrafiken

Läs mer

Kaisa Komulainen–Nilsson, skrev ett debattinlägg i Katrineholms-Kuriren den 10 juli under rubriken ”I vems fickor ska vårdpengarna hamna”. Det var i anslutning till Vårdförbundets artikel i samma tidning angående landstingets svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och specialsjuksköterskor. I artikeln togs upp att Caremakoncernen och Praktikertjänst AB omsatte 7,5 miljarder kronor 2009, en vinst på cirka 10 procent. Enligt SVT:s Tvärsnytt 4 april skickar till exempel Carema en stor del av vinsterna till skatteparadiset Jersey.

Enligt vår uppfattning är detta ett skäl till varför Landstingen har problem att rekrytera specialsjuksköterskor, man kan inte betala dem rimliga löner. Vinsterna, som har skapats på skattefinansierad verksamhet, går inte tillbaka till att täcka de behov som finns inom vården och de försvinner inte bara från landstingen, pengarna försvinner också från landet.

Den moderata Eskilstunapolitikern Britt-Inger Remning (B-IM) kommenterar Kaisas artikel i ett debattinlägg i Katrineholms-Kuriren den 30 juli. Hon frågar bland annat om vi vill ”förbjuda skattefinansierade företag att arbeta med vård och omsorg överhuvudet eller är det bara de företag som lyckas gå med vinst som vi ska akta oss för och se som något fult?”
Vi i Vänsterpartiet har aldrig sagt att vi vill förbjuda skattefinansierade vårdföretag. Vänsterpartiet är ett småföretagarvänligt parti. Vi har aldrig sagt nej till sjukgymnaster, tandläkare eller terapeuter. Vad vi vänder oss emot är just att sådana storföretag som Carema och Praktikertjänst AB, går in i vården och plockar ut vinster som sedan förs ut ur landet.
B-IM skriver också att Vänsterpartiet som vanligt försöker hota med att sjukvården skulle kollapsa om den bedrivs av någon annan än Landstingen. Vi i Vänsterpartiet har aldrig sagt att vården skulle kollapsa med privata företag.

Att vården ska finnas för alla – om och när vi behöver – säger B-IM också. Det håller Vänsterpartiet med om och vi hoppas att Moderaterna där också inkluderar papperslösa flyktingar, liksom vi också håller med om att ”Sjukvården ska vara skattefinansierad”!

Peter Linnstrand (V), förstanamn på Vänsterpartiets norra lista till landstinget, landstingsråd
Kaisa Komulainen-Nilsson (V), förstanamn på Vänsterpartiets södra lista till landstinget

Läs mer