Skolan behöver mer resurser och lärarna mer betalt

Grundskolan kostar c:a 88 miljarder per år och gymnasieskolan cirka 38 miljarder. Sammanlagt alltså 126 miljarder. Siffrorna är från 2013.

Kostnaden per elev är cirka 90 000 kronor för grundskolan och cirka 100 000 kronor per elev för gymnasieskolan. Här skiljer det sig en hel del mellan skolor. I Rinkeby kostar en elev 135 000, sedan beror det på var skolorna befinner sig, i glesbygd eller storstad och beroende på huvudmannen, om skolan är kommunal eller fristående.

Antalet elever per lärare varierar dels geografiskt men också beroende på huvudman. I glesbygdskommuner går det färre elever på varje lärare än i resten av landet. Det beror delvis på att elevunderlaget är mindre.

Genomsnittet för Sverige i grundskolor ligger på 12,1 elever på varje lärare. I fristående skolor är genomsnittet knappt 13 elever per lärare och i kommunala skolor 12 elever per lärare.

Motsvarande rikssiffror för gymnasiet år 2012 ligger på 12,1 elever på varje lärare, i fristående skolor är genomsnittet knappt 14 elever per lärare och i kommunala skolor 11,7 elever per lärare.

Alla verkar eniga om att skolan behöver mer resurser och lärarna mer betalt. Så var ska pengarna tas ifrån när politikerna påstår att man inte ska ställa grupper mot varandra fast det är det politik går ut på.

I augusti i år (2014), bad statsminister Fredrik Reinfeldt det svenska folket att öppna sina hjärtan och sa att Migrationsverket behövde 48 miljarder EXTRA. I november meddelade Migrationsverket att det faktiskt finns ett behov av 63 miljarder EXTRA.

Det skulle räcka till en skaplig löneförhöjning och många fler lärare…
…men förlåt, man ska inte ställa grupper mot varandra.

6 tankar om “Skolan behöver mer resurser och lärarna mer betalt

  1. Det här med skolan o sjukvården är lite knepigt faktiskt. Att lärare o syrror behöver bättre löner vet alla. Nu är ju dom flesta av dessa yrken kvinnor. Politiker styr detta, alla är ju feminister men menar att kvinnor ska vara lågavlönade. Psykiatrin där skall experterna styra. Läkemedels-bolagen skall tjäna storkovan. Patienten skall finna sig i sin lott o hålla käften. Hoppsan vart tog den radikala vänstern vägen nu? Det blir liksom bara debatt där det passar oss. Rätt knepigt faktiskt. Våra syrror flyr till Norge. Vi tvingas ta in hyr-syrror till högre kostnader. Är det någon som hänger med? Ankdammen i ett nötskal.

  2. Roland håller med dig ang psykiatrin men då SN låst dem flesta insändare osv så kan man inte komentera det man anser vara viktigt för samhället elr det man är intresserad av personligt.

    Peter tar upp ngt intressant och lärar yrket är idag ngt som inte inger status som på min tid iof nu är jag inte så gammal

  3. Skulle kunna sätta likhetstäcken med psykiatrin. Idag har jag en insändare om det. Ingen kommer att höra av sig eller kommentera. Detta är det glömda Sverige.

  4. Underskotten i statens finanser ökar…ökar och ökar ytterliggare.

    En ”mardröm” väntar för näste finansminister efter den 22 mars 2015. För att inte prata om hur ”vanligt folk” i Sverige kommer att drabbas de kommande åren.

    Vad är det som kostar ?

    Någon som vet?

    Majoriteten av nuvarande politiker verkar inte veta så mycket om det, om man får tro deras uttalanden i media.

    Joo…Riksgälden vet och skriver, ”ökade utgifter, främst på grund av volymförändringar i transfereringssystemen”.

    Volymförändringar i transfereringssystemen = är att ekonomisk bärkraft genom kollektiva statsfinansiella åtgärder och dylikt ökar markant för att överflyttas från vissa sociala grupper till andra sociala grupper.

    Alltså något som först ska/måste jobbas ihop, av den arbetande delen av befolkningen. Ska sedan fördelas ut till ”behövande” och”olika ändamål” genom politiska beslut.

    Jobbas det inte tillräckligt alltså, så får man låna …låna …och åter låna.

    Att staten tar på sig orimliga lånekostnader, håller alltså inte i längden. Utan detta förlorar bara samhället på och ytterst de med låga jobbinkomster och samhällets allra fattigaste.

    Statens väntade underskott 2015 har exploderat med 40 miljarder sedan i somras, enligt Riksgäldens nya prognos. Och statsskulden tickar uppåt.

    Riksgälden räknar med att statens budgetunderskott uppgår till 51 miljarder kronor nästa år. Det innebär en uppräkning med hela 40 miljarder kronor jämfört med myndighetens tidigare prognos från i juni i år.

    Myndighetens nya utsikter bäddar för en ordentligt knepigare sits för den finansminister som ska ratta statsfinanserna efter extravalet den 22 mars.

    ”Det beror framför allt på att svagare ekonomisk tillväxt dämpar skatteinkomsterna, men också på att vissa utgifter ökar”, skriver Riksgälden.

    Riksgälden skriver rejält ned sina prognoser för Sveriges BNP-tillväxt med 0,8 procentenheter för både 2014 och 2015, till 1,9 respektive 2,2 procent.

    ”Den sämre utvecklingen i omvärlden, framför allt i euroområdet, innebär att exporten växer långsammare än väntat och att återhämtningen förskjuts framåt i tiden”, kommenterar riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

    Riksgälden räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 8,0 procent i år, 7,7 procent 2015 och 7,5 procent 2016. I juni räknade Riksgälden med 7,9 procents arbetslöshet för helåret 2014 och 7,4 procent 2015.

    Hälften av det nya budgethålet förklaras med att skatteinkomsterna och utdelningarna från statens aktier väntas bli 12 respektive 7 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i juni.

    ”Resterande del av förändringen förklaras av ökade utgifter, främst på grund av volymförändringar i transfereringssystemen”, skriver Riksgälden.

    ”Exempelvis ökar utgifterna för migration med 9 miljarder kronor och socialförsäkring med 3 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Därutöver ökar vidareutlåningen till Riksbanken och räntebetalningarna på statsskulden”, skriver Riksgälden.

    Läs mer.

    http://www.di.se/artiklar/2014/12/9/nasta-finansministers-mardrom/

  5. En lokal fråga Thom, som kanske inte direkt berör artikeln, men som ändå har en kommunal prägel.
    Jag har flera bekanta som själva valt att gå i förtidspension, men som sedan ges tillåtelse att jobba med sina gamla arbetsuppgifter efter egna scheman.
    Det finns idag närmare 400 000 arbetslösa i Sverige och inte minst har ungdomar svårt att få jobb. I mina ögon verkar det absurt att kommunen tillåter förtidspensionärer att jobba när ungdomen förgäves knackar på dörren och vill in.
    Hur ställer sig SD till detta och hur går snacket i de kommunala korridorerna?

  6. När jag växte upp tillhörde den svenska skolan världens bästa och tjänstmän från hela världen reste till Sverige för att ta del av vår kunskap.
    Idag reser samma tjänstemän till andra länder, exempelvis Finland, samtidigt som den svenska skolan rasar i internationella undersökningar.

    Något har hänt de senaste två decennierna och vad borde ansvariga ta till sig och redovisa. Jag tror inte att dagens lärare är sämre än gårdagens. Jag tror inte att undervisningsmaterialet är sämre idag än igår.

    Något har dock gått snett och med tanke på våra barns framtid är det politikernas förbannade plikt att göra deras skolgång värdig och framgångsrik.

    Jag tror att journalisten och den vikarierande läraren, Thomas Peterson, på ett bra sätt förmedlar verkligheten som lett fram till en skola i förfall.
    Läs hans artikel och försök förstå hur det kunnat gå så här långt.

    http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/rapport-fran-en-vartermin-i-kaos/

    Låt inte våra barn ta stryk av politiker som varken törs säga A eller B i rädsla att trampa på ömma tår.

Kommentarer är stängda.