Regiondebatten kastar om begreppen

Noterar i onsdagens SNatt Trosa och Gnesta kan tänka sig att byta län. Intressant, men föga förvånande. De bägge kommunerna är ju ”utbrytare” ur dåvarande Nyköpings kommun,en spännande process som för övrigt skildras i min och Claes Wiklunds bok ’Spelet om delningen’ (kan beställas av undertecknad!).

Redan innan kommunerna bildades fanns här en vana av kritiskt och självständigt tänkande. Samt en insikt om att en centralmakt belägen för långt bort inte alltid är ämnad att gynna det lokala.

Frågan om regionindelning är komplex, vilket jag tidigare konstaterat här. Oavsett hur man delar in Sverige, kommer gränsdragningsproblem alltid att finnas.

Ta vår lilla ”region”, Nyköping/Oxelösund, som exempel. Stavsjö och Kila vänder sig mot Norrköping och Östergötland. Helt naturligt! Ett antalinvånare i Nyköping och Oxelösund arbetspendlar söderöver.

Kontakterna med Eskilstuna och Västerås ärmer sporadiska ochhar ofta med sjukvård att göra. Liksom resor till och från Örebro. Det är sannoliktmer naturligt för Vingåkersbor att söka sig västerut, än vad detär för oss här påostkanten.

Så har vi enort norröver som heter Stockholm och råkar vara huvudstad och ha ett utbud av arbetstillfällen som slår det mesta i landet… Självklart är rörelserna åt det hållet många och intensiva. Jag har själv arbetspendlat till och från Stockholm med tåg i två perioder under 1990-talet.

Stockholm kommer – oavsett framtida regiontillhörighet -att vara en magnet som drar. På gott och ont. Allt detta måste tas under övervägande när man diskuterar regionindelning ”på våra breddgrader”.

Vilket ocksåinnebär att regionindelningen inte kommer att vara avgörande för livets alla aspekter. Lika litet som politiken generellt sett är det idag. Det finns ett liv utanför de politiska beslutens domäner.

Men regiondebatten kastar om begreppen ordentligt. Starka krafter är i rörelse, det märks tydligt. Hur mycket kan Nyköping och Oxelösund sätta emot när de stora elefanterna börjar dansa? Den som lever får se…