Torghandel och marknader är viktiga

Jag träffade Katarina Hoffman häromsisten. Hon är företagare med Oxelösundsanknytning, ambulerande försäljare och torgför franska underkläder på bl.a. marknader, m.m. Hon inspirerade mig att skriva om knallarnas dilemma. Hela branschen befinner sig i ett slags Moment 22. Hur de än gör blir det fel.

Sedan den 1 januari i år måste knallar använda kassaregister. De kassaregister (här skulle man egentligen vilja särskriva, kassa register)  godkänns dock inte för utomhusbruk av en annan myndighet, Elsäkerhetsverket. Befintliga kassaregister kan plötsligt bli strömförande vid regn eller fuktigt väder, vilket redan inträffat. Den knalle som köper och använder ett sådant kassaregister, riskerar alltså både elstötar och påföljd från Elsäkerhetsverket. Men om knallen inte skaffar sig ett kassaregister väntar en ”kontrollavgift” om tio tusen kronor från Skatteverket!

Som en reaktion på dilemmat har Torg- och marknadshandlarnas ekonomiska riksförening, Tomer, startat en stridsfond för att driva sådana fall i domstol och få ett prejudikat. Katarina var tidigare ordförande i organisationen, nu kämpar hon på andra sätt för att bilda opinion mot den stelbenta hantering som torghandlare, marknadsförsäljare, m.fl råkar ut för.

Knallarnas verksamhet är smått unik. Det är en rörlig bransch som sysselsätter småföretagare inom allt från livsmedelstillverkning till hemslöjd. Marknader och torghandel skapar mötesplatser och bidrar till levande samhällen. Man kan säga att knallar inte bara ägnar sig åt affärsverksamhet utan även utgör ett kulturarv.

Oxelö Marknad är som bekant ett trevligt och viktigt inslag i vår stads årliga kalender av händelser. I Skåne har vi Kiviks marknad, som varje år besöks av över hundra tusen personer, samlar drygt tusen knallar och är Sveriges största marknad. I Östergötland finns Sveriges äldsta marknad med tusenåriga anor, Skänninge marken. Den medeltida staden lever upp och blir en enda stor festplats varje år med minst 120 000 marknadsbesökare. Jokkmokks marknad inrättades 1605 efter ett påbud av Hertig Karl, senare Kung Karl IX, om att marknadsplatser skulle etableras i det som då kallades Lappmarken.

Risken nu är att många knallar ger upp och slutar.  En tveksam lag och det faktum att två myndigheter inte kan samordna sig, riskerar att slå ut stora delar av en kulturbärande bransch med medeltida anor. Rimligt? Knappast!

Bo H

Läs Mer

Tragisk algblomning – rädda Östersjön!

Havet kan se glittrande och vackert ut på ytan en varm och vacker sommardag. Men algsörjan vittnar om att Östersjön inte mår bra.

Vi gick förbi det ställe på Femöre i går där algblomningen är som värst. Stanken var vidrig. SN rapporterar om fenomenet, som blivit ett årligen återkommande elände, och många ser den illaluktande sörjan med egna ögon.

Ett vapen i kampen mot alger och giftiga bakterier kan vara ekologisk musselodling, som tidningen skriver om på ledarplats.

Även om inte hela havet drabbas – jag kan fortfarande dyka ifrån klippan på holmen här intill – så är situationen allvarlig.

Det finns en hel del som kan göras. Ekologiskt lantbruk leder bevisligen till mindre övergödning, som SN:s ledarskribent påpekar. Han citerar Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som hävdar att kväveöverskottet, som riskerar att lakas ut, är 40 procent lägre på ekologiska mjölkgårdar jämfört med konventionella, och fosforöverskottet hälften så stort. Men jordbruket får inte göras till syndabock. Vi är alla skyldiga till miljöförstöringen. Omgivande stater måste ta ett större ansvar.

Ekologisk musselodling, som SN pläderar för, har visat sig ge många vinster. Musslor filtrerar stora mängder vatten och livnär sig på plankton. ”På så vis innebär musselodling bortförsel av det kväve- och fosforöverskott som orsakar övergödningsproblematiken”, skriver lokaltidningen i ledaren och exemplifierar: Odling av tusen ton musslor för bort tio ton kväve och 650 kilo fosfor. ”Musslor är ett livsmedel med bra innehåll av Omega-3, som vi gott kunde äta mer av”, tycker SN i ledaren.

Varför inte pröva receptet musselodling? Uppenbarligen kan det vara den lösning som fångar upp de näringsämnen som jordbruket först läckt ut, för att sedan återföra dem. ”Kretsloppet sluts, övergödning och bottendöd hindras”. Det finns stor potential för odling utanför Sörmlands kust, menar SN-ledaren.

Själv tänker jag forska mer i frågan och hoppas att fler också gör det. Allt som kan göras för att rädda vårt fina hav, bör göras! Jag vill kunna fortsätta dyka och simma vid Stenvik! Och framtida generationer har rätt till ett rent och friskt hav.

Bo H

Läs Mer

Järntorgets framtid spelar roll

Järntorgets framtida utformning är en fråga som engagerar många Oxelösundsbor. Det rapporterade SN på tisdagen (15/7).

När en ny detaljplan och ett gestaltningsprogram för Järntorget med omgivningar nu  arbetas fram har kommunen bjudit in kommuninvånarna att ge sina synpunkter på utformningen. Detta är inget exceptionellt eller märkvärdigt utan följer lagar, regler och god praxis. Självklart ska medborgarna få tillfälle att säga sitt om större ändringar.

Intressant den här gången är den webbaserade dialogen, som det berättas om i artikeln. Joacim Dahlberg, planarkitekt i Oxelösunds kommun, berättar att man tidigt under samrådsskedet av detaljplaneprocessen fick in ett flertal synpunkter på den framtida utformningen av Järntorgetområdet till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Detaljinriktade synpunkter som dock kan inte regleras i en detaljplan. Det behövdes helt enkelt ett annat forum för att behandla de frågorna, enligt tjänstemannen. Förvaltningen beslutade då att även utforma ett gestaltningsprogram, där mer detaljerade synpunkter på torgområdets utformning kan sammanställas och presenteras.

Gestaltningsprogrammet kan bli en vägledning med råd och riktlinjer för hur Järntorgetområdets miljö ska utvecklas. Programmet kommer att arbetas fram parallellt med detaljplanearbetet.

En enkät har lagts ut på kommunens hemsida, där Oxelösundsborna får att svara på frågan ”Hur vill du att Järntorget ska utvecklas?”. Bland svarsalternativen finns sådant som grönska, torghandel, lekplatser, belysning, nya utemöbler och plats för trådlös bredbandsuppkoppling, så kallad WiFi hot spot.

Hittills har ett 50-tal svar kommit in, vilket är väldigt positivt, enligt Joacim Dahlberg, som tillägger att detta är första gången som kommunen använder sig av en webbaserad enkät i dialogen med kommuninvånarna.

Metoden är spännande, ligger i tiden och lär återkomma, hoppas jag.

Järntorget har sina begränsningar, men nuvarande utseende kan knappast anses optimalt. Mycket kan göras! Om medborgarnas åsikter kan tillvaratas så att torget bli bättre, mer levande och välkomnande i framtiden är det bara att välkomna!

Torgets utseende spelar en stor roll för Oxelösunds framtid.

Bo H

Läs Mer

Skrämmande klotter på skola

Grovt kränkande klotter med nationalsocialistiska undertoner drabbade Svalstaskolan natten mot onsdag. När ord som ”negerjävel”, ”hora”, ”din jävla jude” och ”sieg heil” målas så känns det som att en gräns passerats.

Brott ska givetvis beivras och de ansvariga lagföras och det ska ske i rättsväsendets regi. Det är inte var mans ansvar att angripa politiska extremister och hatbrottslingar. Våldsmonopolet tillhör staten i form av polis och andra rättsvårdande instanser.

Dådet drabbar grannkommunen, men i Oxelösund kan vi inte bara passivt titta på när sådant inträffar. Vi bör visa vårt stöd och vårt medlidande med de drabbade. Jag gör det genom att skriva dessa rader, andra kan göra det på annat sätt. Ett sätt är att öppet ta avstånd från den rasism, främlingsfientlighet och extremism som breder ut sig både till höger och vänster. Eller skramla med nycklar lördagar klockan tolv på Stora torget i Nyköping, skriva insändare, stå för sin åsikt om allas lika värde, visa medmänsklighet och civilkurage. Sätten att värna det goda samhället är många och det är allas vårt ansvar, inte bara myndigheternas.

Bo H

Läs Mer

Almedalen – inte bara politisk cirkus

Tillbaka efter några dagar i Almedalen, kan jag konstatera följande: mycket är rena cirkusen, annat är väldigt matnyttigt, intressant och givande.

Som jag skrev på annan plats kan man undra om någon verkligen kan överblicka hela spektaklet. Ibland liknar det hela en sorts marknad i åsikter, opinionsutspel, möten, PR-kupper och rosé-mingel. Och ibland känner man sig som i stormens öga; tänker att de som sitter hemma vid platt-tv:n nog vet mer vad som händer i helheten än de som är på plats…

Mat och dryck har stort utrymme i Almedalen och verkar ibland nästa vara huvudsaken för en del. Och det är klart, även minglande politiker, organisationsfolk och journalister blir ju hungriga. Och törstiga… Ett av de seminarier jag lyssnade på handlade om den offentliga maten. Det innebär mat till förskolor, skolor, sjukhus samt vård/omsorg. Inger Stiltjestrand Svensson, vd och måltidskonsult på Dining Developement, pekade på att många landsting och kommuner saknar tydlig styrning och riktlinjer för sin måltidsförsörjning. En stor utmaning blir det för kommunerna och landstingen att med oförändrade resurser se till att måltidsverksamheten håller hög kvalitet i framtiden och ges den plats och synlighet i samhällsbyggandet som den faktiskt borde ha. En av de frågor man måste ta ställning till är om måltiderna ska skötas i egen regi eller av extern aktör. Ni vet vad jag tycker i den frågan…

Jag kunde tyvärr inte stanna hela veckan och lyssna på Anne Lööfs tal på plats, men jag såg det i direktsändning på tv, liksom utfrågningen senare på kvällen. Det märks tydligt att vår partiledare är taggad. Hon är tydlig i budskapet, kan skoja och le, men också vara allvarlig och peka ut vilka politiska motståndare Centerpartiet har att konfrontera i den återstående valrörelsen..

Nu hoppas vi att många politiker får en välbehövlig semester med vila och återhämtning.

Bo H

Läs Mer