Härligt när landsbygden blommar!

Jag fick en inbjudan att delta på invigningen av Stavsjös sköterskemottagning i grannkommunen Nyköping. Det kändes hedrande. SN var också på plats och har rapporterat på nyhetsplats. I en välskriven ledare har Olof Jonmyren dessutom kommenterat händelsen.

Äntligen får Stavsjöborna en egen sköterskemottagning när en ovanlig bolagsform öppnar för spännande samarbetsformer med kommun och landsting.

Landstingsfolk, kommunstyrelsens ordförande Urban Granström, näringslivschef Maria Karlsson, företagare och lokalbefolkning fanns på plats. En nedlagd skola har byggts om och inhyser nu den lilla mottagningen. Patienter kan boka tid som vanligt eller bara titta in spontant för enklare provtagning.

Avtalet med landstinget har tecknats av ett lokalt utvecklingsbolag, Kiladalens Utveckling, (svb). Aktiebolag (svb) står för särskild vinstutdelningsbegränsning.

– Aktieägarna kan inte få vinstutdelning utan satsar sina pengar för att bolaget ska kunna erbjuda service på landsbygden, som digital lanthandel, vård och boende, förklarade Larz Johansson, en av initiativtagarna och drivande i utvecklingen lokalt.

Nästa steg i denna utveckling kan bli bostäder. Modellen representerar ett nytänkande genom att bolagsformen kan förena lokalt engagemang och lokalt aktiverat kapital med kommunens och landstingets vilja och förmåga att pröva nya lösningar på gamla problem.

Det är härligt att se när landsbygden blomstrar. Invigning med kanonsalut, tal, mingel och bubbel är alltid trevligt. Men bakom ligger slit och kamp, förhandlingar, engagemang och idealism. Eldsjälar är de som många gånger gör att landsbygden överlever.

Politiken behöver tanka mer på att stad och land ska gå hand i hand! Oxelösund har inte så mycket landsbygd, men desto mer skärgård. Havet och öarna utanför Oxelösund är en fantastisk tillgång att ta tillvara i vår strävan att göra kommunen ännu mer attraktiv för turister och invånare. Rätt styrning kan bidra till att generera nya företag kring detta och därmed fler jobb.

Läs Mer

Staten skapar inte jobben – det gör företagen!

Centerpartiets kampanj som pågår just nu är både angelägen och mitt i prick. Den bygger på fakta, och det gör den trovärdig. Staten skapar inte jobben utan det gör de små- och medelstora företagen. Fyra av fem jobb har de senast åren vuxit fram just ur dessa företag.

Därför är det beklämmande att regeringen i sin budget vill höja skatterna på allt det som bidrar till att skapa företag eller som företag och individer behöver för sin verksamhet. Ett exempel är bensinskatten. Regeringens samlade skattechock på jobb och företagande uppgår till 28 miljarder! (28 000 000 000).

I Oxelösund börjar insikten om företagens betydelse sjunka in. Det är bra. Den dialog som inletts med det lokala näringslivet bör fortsätta och fördjupas. Den offentliga upphandlingen kan vässas och på så sätt kan vi få ut mer för varje skattekrona.

 

 

 

Läs Mer

Efter DÖ: Gör upp i mitten, Löfven!

DÖ har somnat in. Man kan diskutera det sätt på vilket decemberöverenskommelsen avslutades, men faktum kvarstår: uppgörelsen är överspelad.

Visst hade det varit snyggare om alliansens representanter hade kontaktat de övriga avtalsparterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och avslöjat sina intentioner. Avtal skall hållas heter det. Men visst bryts avtal, särskilt i politiken. Politik är det möjligas konst, sa Olof Palme, som bekant. Frågan är om DÖ hade varit möjlig att upprätthålla i längden mot bakgrund av det muller som hördes allt ljudligare ute i partileden.

Och apropå brutna avtal. Stefan Löfven och Magdalena Andersson hade före valet 2014 ett avtal med väljarna om att inte höja bensinskatten i kommande budget. Avtalet bröts, just like that… Politiken är tyvärr inget bra föredöme när det gäller avtalspraxis.

Det faktum att allt snurrar fortare och fortare i en hysterisk medie-, twitter-, och Facebook-värld kan ha bidragit till att DÖ så lätt tilläts dö. När KD-ombuden på rikstinget i Västerås väl röstat nej till KD:s fortsatta medverkan i överenskommelsen så var saken egentligen klar. Men, som sagt, avslutningen hade ändå kunnat skötas snyggare.

På mediernas frågor svarade vikarierande partiordförande (C ) Anders W Jonsson bäst när han lät förstå att DÖ var avslutad i sin nuvarande form.

Hur ska man se på överenskommelse i sak då? Med visst facit i hand kan vi konstatera att S-ledaren Stefan Löfven kunnat driva en ohämmad vänsterpolitik ihop med trion Fridolin, Romson och Sjöstedt. ”Riktig röd-grön politik” som vänsterledaren brukar säga. Att allianspartierna lagt ned sina röster i riksdagen och på så sätt släppt fram motståndarnas återställare, skattehöjningar och andra röda förslag, har irriterat många. Samtidigt har Sverigedemokraterna lett i mjugg och tilldelats något av en martyrroll, helt oförtjänt. Tanken var att neutralisera de flyktingkritiska, men effekten blev närmast den motsatta.

Kanske var DÖ politiskt dödsdömd redan från början? En överenskommelse som går ut på att lägga sig platt för de politiska motståndarna och deras förslag, i tron att detta ska utmanövrera det parti som ingen vill ta i med tång, var naivt i överkant. En annan aspekt rörde regerandet och stabiliteten i parlamentet och i riket. Det argumentet är mer tilltalande. En tanke i den teoribyggnaden var att allianspartierna skulle kunna regera i minoritet om S och MP på liknande sätt lade ned sina röster i framtiden. Ingen vet om så verkligen hade blivit fallet. Vad är det som säger att inte S, MP eller båda hade brutit överenskommelsen, kanske på grund av nytt folk i ledningen?

Pressen är nu stor på samtliga partier att agera ansvarsfullt, inte minst mot bakgrund av den pågående flyktingkrisen, men statsministern har givetvis ett särskilt ansvar. Han måste skapa majoriteter i riksdagen för framlagda förslag – och för budgeten. I bästa fall kan detta öppna för nya samarbeten i konkreta sakfrågor mellan partierna i den breda mittfåran. Vänsterpartiets enorma inflytande saknar historiskt motstycke och är absurt mot bakgrund av det ringa väljarstöd som partiet fick i valet 2014.  Kan Stefan Löfven söka stöd hos allianspartierna i för landet viktiga frågor kan det bli till nytta för företagandet, jobben, tillväxten och framtidens välfärd. Men då måste vänsterparti-vagnen först kopplas loss från regeringståget. Inget alliansparti kan i dagens läge samarbeta om vänsterpolitik.

Läs Mer

Bredband till alla!

”Ska hela landet kunna växa så måste hela landet också ha bra bredband, och bredband i världsklass.” Så uttryckte sig Anna-Karin Hatt under sin tid som IT-minister i alliansregeringen.

Centerpartiet och alliansregeringen satsade miljarder på bredbandsutbyggnad. När jag är ute och träffar folk inom näringsliv, politik och kultur hör jag mycket gott sägas om Anna-Karin Hatts engagemang för IT och bredband.

Ett brett engagemang från många behövs om Sverige inte ska halka efter på området. Redan nu satsar andra länder mer än vad vi gör, framkom det på e-förvaltningsdagarna som jag bevistade den 8 oktober.

Det är oroväckande. Sverige är ett geografiskt stort och glesbefolkat land där infrastruktur är A och O för landsbygdens överlevnad.

Oxelösund ligger rätt bra till när det gäller utbyggt bredband. Här kallas det för ”stadsnät” och ägs av kommunen, medan operatörer inom tele, data och tv släpps in och kan konkurrera om kunderna. Konkurrens är i grunden bra och gynnar oftast utvecklingen.

Regeringen har lovat att under vintern lägga fram en bredbandsstrategi. Ett tips: ta en titt på Anna-Karin Hatts och lovordade bredbandsarbete!  Hon pratade inte bara, utan kavlade upp ärmarna för att leva upp till ambitionen.

IT-ministern i S-MP-regeringen har hittills inte imponerat när det gäller engagemang och förslag på IT- och bredbandsområdet. Nu är det upp till bevis. Det gedigna arbete som Centerpartiet och alliansregeringen lade ned på bredbandsutbyggnad och IT-satsningar får inte förslösas.

Läs Mer

Skattesmäll mot landsbygden

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson lovade i valrörelsen 2014 att bensinskatten inte skulle höjas. Löftet är redan brutet.

Den rödgröna politiken gör att det blir mindre lönsamt att jobba och dyrare att bo på landsbygden. Det bidrar varken till en levande landsbygd eller till fler jobb.

Skatterna på bensin och diesel ska höjas rejält vid nyår. Bensinskatten med 60 öre litern och dieselskatten med 66 öre. För ett hushåll med en Volvo V70 D3 som drar 0,68 liter per mil och kör 5 000 mil om året motsvarar det en höjning med 2 244 kronor på ett år (enligt Aftonbladet). Många hushåll på landet måste ha två bilar och i lantbruket krävs det traktorer, skördetröskor, kanske skogsmaskiner och andra fordon.

Enligt uppgifter i flera riksmedier kommer en indexering att införas på bensin- och dieselskatterna. Då behöver inte skatterna beslutas av de folkvalda i riksdagen årligen utan sker automatiskt. Principen är tänkt att införas 2017. Kalkylerar man med en årlig uppräkning på fyra procent så ökar skatten med 48 procent på ett decennium. Efter 20 år skulle skattehöjningen vara 119 procent och efter 30 år 224 procent. Bensinpriset skulle då ligga på runt 30 kronor per liter, enligt en interpellation i riksdagen.

Mest drabbas de med små marginaler i hushållsbudgeten, de som är beroende av bilen för att få vardagspusslet att klaffa. I huvudsak människor utanför landets storstadsregioner. Men inte bara vi som använder bilen i vardagen, utan hela åkeri- och transportsektorn påverkas.

Sverige har inte råd att ytterligare fördyra för småföretagare och för de gröna näringarna!

Läs Mer

Därför lutar jag åt Natomedlemskap

På Centerstämman i Falun i slutet av september diskuterades under ett avsnitt säkerhetspolitik och försvar. Natofrågan väckte stor uppmärksamhet eftersom föreslagen förändring av en del sågs som en kursändring för Centern. Debatten blev intensiv, men ändå sansad och respektfull.

Beslutet går ut på att Sverige ska inleda en process tillsammans med Finland i riktning mot Natomedlemskap. En förutsättning för medlemskap i den atlantiska alliansen är stor politisk enighet i Sverige, heter det också. I praktiken och med partistrukturen någorlunda stabil innebär det att socialdemokraterna måste vara med på vagnen. Ett rätt sansat och balanserat beslut som anger en tydlig färdriktning om än med klara förbehåll. En klar mittenståndpunkt, med andra ord.

Det är nämligen extremerna som är motståndare till solidaritetstanken i ett Natomedlemskap. Sverigedemokraterna och grupper bortom dem ser inte på Nato med blida ögon. Hellre Putin och Ryssland, tycks de resonera.

Även den USA-hatande vänstern är av förklarliga skäl emot ”Atlantpakten”. I likhet med krafter som Iran, islamistiska extremister och avgrundsvänstern ser de USA som upphovet till allt ont i världen.

Själv anser jag att ett svenskt Natomedlemskap är en rimlig, för att inte säga nödvändig hållning i ett alltmer oroligt säkerhetspolitiskt läge. Efter Kalla kriget, den förhatliga Berlinmurens fall och Järnridåns nedmontering såg Europa och världen ut att gå mot en period av avspänning och bl.a. Sverige avvecklade stora delar av sitt försvar.

I dag, hösten 2015, kan vi bevittna ett alltmer aggressivt Ryssland som under Putins ledning inte drar sig för krigshandlingar, propaganda, annektering (Krim) och ett ökande antal flygkränkningar av bl.a. svenskt luftrum.

Vad är mer logiskt i en sådan situation än att agera tillsammans med andra demokratiska och vänligt sinnade länder? Redan nu deltar Sverige i Natoledda övningar och närmar sig organisationen ytterligare. Våra grannar Norge, Danmark och Island är redan medlemmar i Nato. Finland slipper numera den gamla samarbetspakten med Sovjet, men är granne med Ryssland och har all anledning att värna sin integritet.

De nordiska länderna har mycket gemensamt. Liknande välfärdssystem, gemensam historia, demokratiska statsskick och en värdegrund som vilar på samma fundament: den västerländska idén om allas lika värde, rättsstatens principer, yttrande- och tryckfrihet, m.m.

Antalet svenskar som är för ett Natomedlemskap är fler än de som är emot, visade siffror publicerade i Svenska Dagbladet nyligen. Av de tillfrågade som bestämt sig svarade 41 procent ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Mätningen gjordes efter Centerpartiets och Kristdemokraternas omsvängning i Natofrågan.

”Jag är överraskad av snabbheten i skiftet” kommenterade Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. Samme professor förespråkade nyligen i en debattartikel en gemensam svensk-finsk ansökan om Natomedlemskap. Om så skedde och medlemskap beviljades skulle omvärlden bevittna ett Norden på gemensam försvars- och säkerhetspolitisk grund. Detta bör välkomnas och användas som avstamp för nästa försvarspolitiska steg i en alltmer orolig värld.

Bo H

Läs Mer