Skattesmäll mot landsbygden

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson lovade i valrörelsen 2014 att bensinskatten inte skulle höjas. Löftet är redan brutet.

Den rödgröna politiken gör att det blir mindre lönsamt att jobba och dyrare att bo på landsbygden. Det bidrar varken till en levande landsbygd eller till fler jobb.

Skatterna på bensin och diesel ska höjas rejält vid nyår. Bensinskatten med 60 öre litern och dieselskatten med 66 öre. För ett hushåll med en Volvo V70 D3 som drar 0,68 liter per mil och kör 5 000 mil om året motsvarar det en höjning med 2 244 kronor på ett år (enligt Aftonbladet). Många hushåll på landet måste ha två bilar och i lantbruket krävs det traktorer, skördetröskor, kanske skogsmaskiner och andra fordon.

Enligt uppgifter i flera riksmedier kommer en indexering att införas på bensin- och dieselskatterna. Då behöver inte skatterna beslutas av de folkvalda i riksdagen årligen utan sker automatiskt. Principen är tänkt att införas 2017. Kalkylerar man med en årlig uppräkning på fyra procent så ökar skatten med 48 procent på ett decennium. Efter 20 år skulle skattehöjningen vara 119 procent och efter 30 år 224 procent. Bensinpriset skulle då ligga på runt 30 kronor per liter, enligt en interpellation i riksdagen.

Mest drabbas de med små marginaler i hushållsbudgeten, de som är beroende av bilen för att få vardagspusslet att klaffa. I huvudsak människor utanför landets storstadsregioner. Men inte bara vi som använder bilen i vardagen, utan hela åkeri- och transportsektorn påverkas.

Sverige har inte råd att ytterligare fördyra för småföretagare och för de gröna näringarna!

Läs Mer