Oppositionen trängs tillbaka

Sedan 2002 har Moderaternas väljare i Oxelösund ökat från 13 till 29%, varav drygt 5 % sedan 2006.
Hedrande och ansvarsfullt, tycker vi. Allianspartierna tillsammans fick i år närmare 40% av väljarstödet. Räknar man in övriga oppositionspartier vilar S+Vs majoritet på en bräcklig grund, då de rödröda tillsammans bara har 50,4 % av rösterna.

Olov Zachrisson pratade om detta i sitt tänkvärda jungfrutal i Kommunfullmäktige och gav mig stora förhoppningar om att ha förstått vikten av att utveckla dialogen med oppositionens företrädare, så att merparten av oxelösundarna kan känna sig nöjda i sin kommun.

God politisk retorik och praktik går dessvärre sällan hand i hand. Moderaterna ska nu åka ut från alla förste vice ordförandeposter i nämnderna och i stället få andre vice ordförandeposterna utom i Kommunstyrelsen. Där får vi ingen ordförandepost alls!

S+V tycker inte det spelar någon roll, eftersom M erbjuds en ledamotspost i arbetsutskottet.
Jag känner inte till någon annan kommun som inte har oppositionsföreträdare i presidiet.

2006 var Oxelösund en av få kommuner som inte hade oppositionsråd eller ens ett rum för oppositionspartierna. Efter hårda och pinsamma strider lyckades Alliansen driva igenom ett lågt arvoderat råd och ett för alla oppositionspartier gemensamt litet rum. Nästa mandatperiod kommer oppositionen förhoppningsvis få ett någorlunda genomsnittsarvoderat oppositionsråd. Men i alla nämnderna och särskilt i kommunstyrelsen trängs vi tillbaka. Ett resultat av valframgången?

S-Olov och V-Patrik borde ta sig en funderare på om det inte av största betydelse för en fungerande demokrati att minoritetsföreträdare ges möjlighet att vara delaktiga? Jag är säker på att både demokratin och utvecklingen av kommunen tjänar på att de ger oppositionen goda förutsättningar att verka.
Agneta

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*